Organisationsmodellen

En demokratisk och effektiv organisation

Organisationen är inget självändamål Vi vill förändra samhället Grunden är aktivitet och engagemang Demokrati betyder inte byråkrati, tvärtom

Vi vill förändra samhället

Ung Vänster finns för att åstadkomma förändring. Det är därför vi har bildats, det är därför folk har gått med och det är därför vi finns kvar och fortsätter organisera. Ung Vänster är mycket annat också; en plats för studier, en plats där man lär sig sitt värde eller första gången blir kär, men detta och allt annat vi är kommer ur vår gemensamma vilja att tillsammans bygga ett annat samhälle. Det är den viljan som är kittet som håller oss samman och skapar den gemenskap där detta är möjligt.

Demokrati och effektivitet

Att vi vill förändra samhället ställer krav på oss. Varje ansats att förändra samhället är meningslös om det inte finns kraft bakom orden, handling som styrker det man pratar om. Därför har vi organiserat oss och det är detta vi menar när vi säger att ”organisationen inte är ett självändamål”, den är en förutsättning för att vi ska kunna förändra. Ung Vänster måste fungera demokratiskt, alla medlemmar ska ha samma möjlighet att påverka beslut och verksamhet. Samtidigt som vi vill att Ung Vänster ska fungera demokratiskt vill vi att Ung Vänster ska vara en effektiv organisation. Det är lätt att betrakta dessa två ledord som motpoler men för oss i Ung Vänster är det tvärtom, vår demokrati och effektivitet förutsätter och förstärker varandra.

Aktivitet och engagemang

Grunden i Ung Vänsters sätt att arbeta är aktivism. Att vi får något gjort bygger på att vi har medlemmar som är engagerade. Alla medlemmars motivation kommer utifrån att det är beslut som man själv har fattat som man är med och verkställer. Kanske inte i varje del alltid, men på det stora hela. På så vis förutsätter vår effektivitet demokrati. Vore vi inte en demokratisk organisation skulle vi aldrig ha medlemmar som ville genomföra det vi beslutar. Samma sak gäller omvänt: vår demokrati förutsätter effektivitet. Ingen vill vara med och påverka något om man vet att det ändå inte kommer bli gjort. En ineffektiv demokrati är alltså mindre demokratisk än en effektiv. Då har man istället byggt upp en byråkrati. Man har skapat hinder som gör att det är svårt att få folk att göra saker och det är svårt att vara med och påverka. Dessa två deviser, demokrati och effektivitet är vägledande för hur vi i Ung Vänster organiserar vår verksamhet på alla nivåer i förbundet. I resten av samhället bestäms vår möjlighet att påverka till exempel av hur vana vi är att ta plats, vilken könsidentitet vi har eller var vi kommer ifrån. Sådant ska inte spela någon roll i Ung Vänster. Vi har bestämt att alla ska ha lika stor möjlighet att både vara med och bestämma och vara med och genomföra.

Vi är ett förbund

Vi har slutit oss samman Vi ställer upp för varandra Skillnad mellan förbund och förening Vi har en historia Högre och lägre instans förhållande till varandra (skiss) ”Den inre demokratin innebär att minoriteten följer majoritetens beslut och att lägre instans följer beslut fattade av högre instans” Ung Vänster är inte en sammanslutning vilken som helst. Vi är ett förbund. Det innebär att var och en av oss har slutit oss samman och format en klubb och sedan har klubbarna slutit sig samman och format ett förbund. Det innebär att alla klubbar förhåller sig till varandra ungefär på samma sätt som alla medlemmar i en klubb förhåller sig till varandra. Det innebär att man respekterar varandras åsikter, diskuterar på ett kamratligt sätt, fattar demokratiska beslut och sedan hjälps åt att verkställa dem. Detta gäller oavsett om frågan är om man ska affischera eller dela flygblad efter klubbmötet, eller kongressen ska fatta beslut i en kontroversiell fråga. När beslut är fattat är debatten över (även om diskussionen kanske fortsätter) och beslutet ska verkställas. Vi ställer upp för varandra även när vi inte tycker exakt likadant för vi vet att det är däri vår styrka ligger och att vi trots allt kämpar mot samma mål. Att vi är ett förbund innebär också att vi har en gemensam historia och gemensamma erfarenheter. Varje medlem är en del av den gemenskapen och bidrar till att vi lär oss nya saker och får nya erfarenheter. Men det innebär också att var och en av oss måste ha respekt för tidigare erfarenheter och vårda och ta tillvara de lärdomar vi fått genom historien. På så vis behåller vi vår grundläggande strävan att förändra samhället samtidigt som vi ständigt utvecklas.

Vår struktur

Klubb Ung Vänsters grundbult Vad är en klubb? Klubben är en rättighet Vad gör en klubb? Att vara klubbkamrater Att starta en klubb Klubbmöten Att vara klubbstyrelse Vad gör en klubbstyrelse? “När medlemsunderlaget på en ort eller inom ett geografiskt område är tillräckligt stort ska en klubb bildas” “Varje medlem i Ung Vänster ska vara medlem i en klubb”

Klubben är grunden

Klubben är grunden för hela Ung Vänsters verksamhet. Allt vi gör tar avstamp i klubbarbetet. Studier, politisk diskussion, aktivism och det sociala mötet mellan revolutionärer, allt sker först och till absolut största delen i klubben. Alla andra institutioner som finns i förbundet finns till för att underlätta klubbarbetet. Till exempel utgår hela den här boken huvudsakligen från klubbarbete. Att det är såhär vi har valt att organisera oss är ingen slump. Det är ett resultat av historiska erfarenheter. Vi vill se en annan värld, då börjar vi med vår egen verklighet, vår egen situation. Vi sluter oss samman med de som befinner sig i samma verklighet som vi. De som går i samma skola som vi, de som jobbar på samma arbetsplats, eller bor på samma plats. De vi möter när vi går och handlar eller sett på café. Kort sagt, vi sluter oss samman med de som delar våra erfarenheter och referensramar, även om dessa referensramar ofta är diffusa. Ofta handlar det bara om en känsla av maktlöshet eller en vilja att tillsammans med andra skapa något bättre.

Vad är en klubb

Så det är mycket enkelt att beskriva vad en klubb är. Det är en sammanslutning aktivister. Varken mer eller mindre. En klubb är inte ett bestämt område eller en permanent institution som funnits sedan tidens början och som kommer finnas i all framtid. En klubb är en grupp aktivister och vad de gör här och nu. Ovanstående är den övergripande beskrivningen av en klubb. Naturligtvis finns det mycket mer som vi förknippar med en Ung Vänster-klubb: lokal, möten, styrelse, protokoll, affischeringar och så vidare. Men i sig gör alla de sakerna ingen klubb. De är verktyg som en klubb använder sig av eller metoder som vi i Ung Vänster har kommit överens om att organisera klubbarbetet på.

Alla har en klubb

Alla Ung Vänsters medlemmar är medlemmar i klubbar. Det finns ingen som är medlem i “bara Ung Vänster”. Vi är noga med det för vi tycker att det är viktigt med förankring, kanske inte framförallt lokalt eller geografiskt, utan i våra respektive verkligheter och livssituationer. Att ha en klubb är en rättighet, men ingen har en skyldighet att vara aktiv i den. Om ingen är aktiv i den så finns den inte. Då blir de medlemmar som tillhörde den klubben överflyttade till den närmaste klubben som finns. Då är det upp till den klubben att kalla de medlemmarna till möten och hålla dem informerade om verksamheten, erbjuda studier och ge dem en plattform för att åstadkomma förändring. Sedan är det upp till medlemmarna om man väljer att utnyttja den.

Att starta en klubb

Att starta en klubb är enkelt. Antingen är klubben man är med i för tillfället stor och det blir enklare för fler att delta i verksamheten i ett mindre sammanhang. Då delar man klubben. Eller så är det för långt till närmsta klubbs möten. Då undersöker man vilka medlemmar som finns i närheten, tar kontakt med dem och inleder verksamheten. Eller så är man själv. Då får man se till ta kontakt med andra som vill se ett annat samhälle och berätta om ens avsikter: “Jag vill förändra det här. Om du också vill det kan vi göra det tillsammans, i en Ung Vänster-klubb”.  Tre personer är vad som krävs för en klubb. Tre personer kan väljas till en så kallad interimstyrelse som organiserar Ung Vänster-arbetet fram tills ett årsmöte kan hållas. Det är klubbarna som gör Ung Vänster starkt. Varje klubb är en plattform för förändring. “Klubbarna ska bedriva utåtriktad verksamhet samt möten och studier” Att hålla klubbmöten är en viktig demokratisk institution. På klubbnivå är det bara årsmötet som står över medlemsmötet. Att ha regelbundna och välförberedda möten är viktigt eftersom det är där våra medlemmar ges möjlighet att lyfta frågor som man vill diskutera eller agera på. Det är också viktigt att träffas och informera varandra om vad som händer. Styrelsen måste informera medlemmarna om vad som händer i förbundet och medlemmarna måste informera varandra om hur det är i deras bostadsområden eller på deras arbetsplatser. Att klubbmötet är en viktig demokratisk institution betyder inte att det blir mer demokratiskt ju fler möten man håller. Håller klubben bara massa möten, men inte bedriver någon verksamhet är det lätt att man uppfattas som en torr och tråkig organisation som inte får något gjort. Istället är det viktigt att tänka på att de möten man håller är välförberedda och att det känns meningsfullt för medlemmarna att gå på dem. Klubbmötet är också en viktig samlingspunkt när medlemmar kan träffas. Då kan man diskutera Distrikt Lorem ipcum Lorem imcum Förbund Lorem ipcum Lorem imcum

Våra stadgar

Här finns våra stadgar: http://ungvanster.se/om-oss/organisation/stadgar/